Alessandras perspektiv:

”Ale, allt du behöver göra är att smyga ut genom ditt fönster så är jag på gatan nedanför din.” sa min bästa vän, Noel som var på andra sidan luren.
”Noel, alltså jag vet inte. Tänk om pappa inser att jag är borta och blir galen?” sa jag oroligt.
”Alessandra Bewley, du har inget att oroa dig för. Jag är hos dig om en kvart, ses då.”

Fredag kväll. Kvällen alla tonåringar har kul, men inte jag. Oftast är jag hemma för att jag måste plugga eller nåtgot annat som in pappa tvingar mig och min tvillingbror att göra.
När vi var mindre var reglerna inte lika strikta, men allt ändrades när vi fyllde 10 år och våran mamma dog. Pappa sa alltid att vi var tvungna att uppfylla hennes dröm att vi skulle få bra betyg och allt det där, men jag tror att det är mer hans än mammas. Så när hon dog blev jag mer en pappas tjej. Jag ville ha all hans uppmärksamhet, men allt det slutade när jag blev äldre och äldre. Kanske var det att jag hellre vilja lyda hans regler och sedan bara vara på alla de andra sakerna han vill att vi ska gå på.
Men i kväll skulle jag inte följa reglerna, och det fick mig att må lite dåligt. Men jag mår nästan alltid dåligt av att sitta här och bara göra mina läxor och allt det där. I kväll hade jag fixat allt. Mina läxor gjorde jag precis när jag kommit hem och efter hade jag duschat och sedan valt ut kläder.
Jag valde ut ett par shorts och en töja. Och jag hade sminkat mig lite lätt med mascara.
Min mobil pep till och jag fatta att det var ifrån Noel.

Från Noel:
Är där nu. Skynda dig!

Jag satte snabbt på mig mina skor och hoppade ut genom fönstret och små sprang till hennes bil. Jag hoppade in i bilen och vi sa ett snabbt hej till varandra men resten utav resan lyssna vi bara på musik. Tio minuter senare var vi framme vid ett stort hus med hög musik och en massa musik.
”Wow,” var allt ja kunde säga. Inga andra ord kom ut ur munnen. Jag öppnade bildörren och stängde den så fort jag kom ut. Jag börja gå framåt och efter någon sekund hörde jag Noels dörr stängas också.
”Ale, vänta på mig.” ropade hon och jag stannade på platsen framför dörren som stog öppen med en massa ungdomar.
”Okej, nu är det bäst för dig att du har kul och dricker.” vi gick genom dörren in till köket. ”Här drick det här.” Hon gav mig en röd mugg med någonting i.
”Vad är det för något?” fråga jag och luktade ovanför glaset. Det stank starkt, jag tog snabbt bort den från min näsa.
”Det får du veta när du har druckit upp.” flinade hon och jag himla på ögonen. Hon ska alltid vara så bestämd. Jag andades högt in och skaka på huvudet. Sedan förde jag den röda muggen i min han mot mina läppar och tog ner allt i min hals och sedan vidare.
”Bra gjort!” jag skaka på huvudet. ”Kan du berätta vad jag drack nyss?”
”Ren vodka. Inte så farligt.” svarade hon och skaka på huvudet. ”Jag älskar den här låten! Kom så dansar vi.” Hon tog tag i sin mugg och sedan min hand för att dra mig in i ett annat rum.

Vi har hunnit vara har i nästan två timmar, jag dansar och dansar och dricker. Jag minns aldrig när jag har haft så har roligt förut.
”Hey baby.”
En röst jag precis kände igen väl, James. Jag vände mig om och mötte hans blågröna ögon.
”James, lämna mig ifred. Jag kommer aldrig bli din baby.” sa jag och putta bort honom.
”Är du så säker på det?”
”Ja, så lämna mig ifred.” sa jag och ännu en gång putta jag bort honom.
”Kom igen baby. Jag vill ha lite fun och jag vet att du vill ha det också.” Han tog tag om min handled och drog mig ort från allt folk.
Jag kolla mig runt för att se om Noel var i närheten men det fanns ingen syn om henne. Hon lovade ju tidigare idag att inte lämna mig.
”James släpp mig. Du gör mig illa.”
”No can do baby.”
Han höll hårt i min arm och drog mig ut. Vart skulle han ta mig? Han kommer våldta mig. Jag visste inte vad mer jag skulle göra så allt jag gjorde var att skrika. Jag skrek högt, men det var inga som brydde sig. Folk kolla lite snett på oss men inget mer.
”Baby du kommer inte få någon hjälp.” Han skratta.
Varför var det här tvungen att hända mig? Jag lovar att jag aldrig kommer göra något sånt här igen ifall någon hjälper mig.
”HEY!” ett rop hördes.
James vände sig snabbt om och gömde mig bakom honom.
”Låt henne gå.” sa rösten.
”Miles, skaffa dig själv en hora.”
”Jag vill inte ha henne. Bieber och Bewley vill se dig.” Bieber? Bewley?
James släppte snabbt min hand. Jag skynda mig fram till Miles som killen tydligen hette och ställde mig bakom honom.
”Gå. Nu.” sa han argare och James nickade bara på huvudet och skyndade sig in igen.
Jag kollade noga på killen som jag tog vid, han hade blont hår och blåa ögon.
Vi stog där i tystnad ett tag tills jag valde att bryta den.
”Tack.” mumla jag och kliade mig löst i nacken.
”Så lite så. Jag är Zach Miles. Och du är?” frågade han. Wow, han är Australiensare.
”Alessandra.” svarade jag bara. Jag ville inte att han skulle få reda på mitt efternamn, inte än i alla fall.
”Fint namn för en fin tjej,” han tog sin hand och drog den vid min kind. ”Vad är ditt efternamn?”
Jag kollade honom i ögonen. ”Varför vill du veta det?” fråga jag nyfiket.
”Jag måste ju veta om jag kan lita på dig eller inte. Du är trotts en utav mina bästavänners hus. Och jag förtjänar att veta, jag räddade dig liksom.” flina Zach mot mig.
”Fine. Mitt efternamn är Bewley.” sa jag seriöst och tittade honom i ögonen. Han skratta till, ”Ditt efternamn är inte Bewley. Så sötnos, berätta nu vad ditt riktiga efternamn är.” Han drog tummen över sin underläpp.
Jag suckade, ”Jag berättar sanningen” varför trodde han mig inte bara?
Han nickade och kollade skeptiskt på mig. ”Känner du någon som heter Oliver?”
”Det är min bror.”
”Kom med mig.” han nickade mot huset och börja gå. Jag följde snabbt efter, samtidigt leta jag efter Noel.
”Letar du efter någon?” Jag kolla upp mot Zach som fortfarande gick framför mig. Hur kunde han se att jag letade?
”Ja, efter min kompis.”

Vi kom fram till en dörr som han knackade lätt på. Ett mummel hördes och han öppnade dörren så bara han såg in. ”Bewley, det är en tjej här du måste träffa.”
”Jag har inte tid för någon hora just nu. Jag har business att ta hand om.” Jag kände igen rösten precis. Det var helt klart Olivers.
”Om jag var du skulle jag inte kalla henne en hora?” sa Zach tyst.
”Och varför inte? Det är de enda som finns på de här festerna.” Ett par skratt hördes. Zach flyttade på sig så jag såg in, Oliver satt i soffan med fem andra killar och James på golvet på knäna. Jag gapa när jag såg hur blodig han men mer brydde jag mig inte.
En till gapning hördes och jag vände min blick mot Oliver. ”Alessandra. Vad gör du här?” frågade han och ställde sig snabbt upp.
”Jag skulle kunna fråga dig samma sak. Men just nu bryr jag mig inte om det. De enda jag bryr mig om är varför James är helt blodig framför mig.” sa jag argt och rädd.
”Han är skyldig oss pengar det är därför.” sa en annan röst. Jag vände mig mot personen som precis pratat och kollade rädd på honom.
”Bieber tyst.” sa Oliver och gick över till mig. ”Ale, du måste gå hem.”
Jag skakade snabbt på huvudet. ”Nej, jag tänker inte gå hem, jag kan bli våldtagen eller nått igen. Dessutom har Noel lämnat mig.”
”Igen?”
Shit, jag skulle inte sagt igen. Jag kollade ner på mina händer och skrapa bort lite nagellack från min tumme.
”Alessandra berätta vad du menar med ’igen’ nu.” sa han argare. Jag visste att jag inte skulle vinna det här och jag kolla fortfarande ner på mina händer. ”James försökte sig på mig innan han kom hit. Om inte Zach hade kommit hade jag kanske blivit våldtagen.”
Olivers ansikte blev allt rödare, han vände sig snabbt och gick fram till James. Han tog tag i hans krage och slog han precis mitt på näsan.
”HAR JAG INTE SAGT ÅT DIG INNAN HAMILTON, OM ATT DU INTE SKULLE RÖRA MIN SYSTER OCH VAD I HELVETE GÖR DU?! DU FÖRSÖKER VÅLDTA HENNE PÅ MIN BÄSTA KOMPIS PARTY?!!”  Han slog ett till slag sedan släppte han.
Han torkade sin hand innanför sin svarta t-shirt, sedan gick han fram till en ganska lång man med lite skägg och viskade något jag inte hörde.
Han nickade, sedan nickade han mot killen som pratat förut att han ska komma fram till dom. Han ställde sig upp från soffan och gick fram till dom, jag fick se en tydligare bild utav honom nu. Hans hår var guldbrunt och var perfekt stylat, jag kunde inte se hans ögon än för ha kollade inte på min när han gick utan hade sin blick på killarna.

Dom börja prata och viskade. Dom stog och prata i någon minut innan de alla vände sig mot mig.
”Alessandra, Justin här ska köra dig hem till honom, för du kan inte åka hem till pappa nu. Jag kommer till er sen och sen åker vi hem tidigt i morgon så han inte upptäcker att vi båda är borta.”
Jag nickade och Justin kom fram till mig och visade att jag skulle gå men jag stannade kvar på samma plats. ”Noel då? Vad ska jag göra med henne, jag vet inte ens vart hon är?”
”Då behöver du inte bry dig om henne. Hon har nog sex med någon kille just nu.” sa Justin bredvid mig. Jag vände mig mot honom och blängde på honom. Jag korsade mina armar framför mina bröst och kollade argt på honom.
”Ursäkta men hon är min bästa vän. Och dessutom skulle veta om hon hade sex för hon skulle berätta.” fräste jag mot honom.
”Ale, har inte Noel berättat?”
”Vad?!”
”Noel är tillsammans med en utav våra kompisar, han heter Charlie. De har varit tillsammans nästan en månad.”
Jag gapade. Jag kunde inte tro mina öron. Hon är tillsammans med någon och berättade inte. Jag suckade och vände mig om och gick ut.
”Följ efter henne då.” hör jag Oliver säga till Justin. Jag går med snabba steg in i köket för att ta en ny mugg som jag fyller på med lite vodka och cola, jag vet inte vad jag gjorde jag bara tog de saker som såg gott ut.
Muggen tog jag till mina läppar och skulle precis dricka när någon drog den ur min hand. ”Hey! Vad gör du? Jag skulle dricka den där!”
Justin flinade bara och drack den själv i stället. ”Okej princess let’s take you home.”
Han tog tag i min hand och drog mig ut. Justin puttade sig för alla. Alla som han gick in kollade först argt på honom men när de såg vem de var blev deras blickar rädda. Killarna var de som blev argast som mest, för antagligen för att de spillde ut deras drinkar eller gått in i deras tjejer.

”Justin! Baby!”
Justin stanna och stelna till. ”Fuck” mumla han. Han vände sig om och höll ett hårdare tag om min hand.
”Spela med, stå bara tyst vid mig.” viska han i mitt öra. Jag nickade.
”Naomi, hej.”
”Justin vad gör du? Vi skulle ju träffas, du lovade.” sa en blondhårig pipig tjej som tydligen heter Naomi.
”Nej jag sa ’vi ses någon gång’ och med det menade jag att jag inte ville se dig igen.”
”Kom igen Justin, en sista gång skadar väl inte. Du kan få bättre,” hon kollade på min ner ifrån och upp ”än det där. Du vet att jag är bättre.”
”Hon är bättre än dig. Du är bara en hora som ligger runt med en massa killar.”
Och med det drog Justin ut mig till parkeringen tills vi kom fram till en Fisker Karma.
”Nice bil. Pappa har en också.”
”Inte min bil sötnos. Det är Dylans.”

Vi hade åkt i 10 minuter nästan och vi hade bara varit tysta. Då och då hade jag tittat ner på min mobil för att se om Noel smsat men jag har inte fått något än. Jag vill själv smsa henne men jag var fortfarande sur på henne. Och det gjorde mig galen att sitta tyst i en bil.
”Kan vi inte starta musiken?”
”Nej.” mumla Justin och kliade sig i ögat.
”Varför inte?”
”För jag gillar inte musik.”
”Du lyssnade när du var på party.” mumla jag och kollade snett på honom.
”För jag är tvungen då. Sluta bara fråga.”
Jag suckade högt och la huvudet bak mot huvudstödet och blunda. ”Hur känner du min bror egentligen?” fråga jag med nyfikenhet.
”Jag har aldrig träffat dig.”
”Det är för alla vi som är i gänget kommer från södra sidan.”
”Jaha och?” Jag mötte hans blick.
Justin skratta humorlöst, ”vi är trash, enligt folk på er sida är vi allt annat än trevlig.”
”Jag tycker att ni är trevliga.”
”Believe me babe, I’m everthing but nice.”
Jag sa inge mer efter det. Jag tänkte mer nu på varför jag inte hade fått vetat att Oliver haft kontakt med folk på södra sidan.
”Du tycker att vi är det eller hur?” fråga Justin och mötte min blick. ”Jag tycker att ni är vaddå?”
”Skräp,” han vände sig från mig så hans blick var på vägen igen.
”Det spelar väl ingen roll vad jag tycker. Eller hur?”
Han svarade inte. Han vände huvudet och kollade på mig, men svarade inte. Då och då bet han sig i sin läpp, min blick åkte alltid till dom där han gjorde det.
Att känna folk från södra sidan kanske inte var så fel, jag menar Zach var ju trevlig, och om min bror känner dom så skulle väl jag också kunna.
”Ja, Zach är trevlig. Men det är bara för att han kommer från Australien och hans syster tvingar honom oftast att vara snäll. Och nej du vill inte lära känna oss.”
Min blick for snabbt till Justin. Shit, sa jag det där högt.
Jag sa inget utan vände bara min blick mot vägen igen. Min blick landade på skylten som kom framför oss.
Södra Sidan.

Yey! Jag fick ihop ett kapitel på 2490 ord i alla fall! Jag hoppas ni gillar det så kommentera!!!!! Nästa kapitel kommer antagligen nästa lördag.