Okej, jag vet att jag inte kan skylla på mina läxor om att det inte har kommit upp ett nytt kapitel och att jag har lovat ett att få ett. Men förra helgen var jag borta så jag hade inget internet och ingen dator med mig och tack vare att jag var borta så har jag blivit sjuk och inte haft någon humör på att skriva för jag har inte haft några ideer om vad jag vill ska hända i den här novellen som jag skriver just nu.

Och nu när jag är sjuk så kan inte jag åka till min pappa för det är så mycket som ska göras hos honom för han ska flytta och allt är bara stök. 

MEN jag håller faktiskt på med en ny novell som jag verkligen vill fortsätta skriva på och jag har ideer för den faktiskt. Men jag hopppas att ni inte är ledsna att jag kommer nog inte fortsätta på den här novellen just nu och kommer nog ta en paus för jag vill skriva några kapitel innan jag börjar med att lägga ut den. 

Previously:
”Du tycker att vi är det eller hur?” fråga Justin och mötte min blick. ”Jag tycker att ni är vaddå?”
”Skräp,” han vände sig från mig så hans blick var på vägen igen.
”Det spelar väl ingen roll vad jag tycker. Eller hur?”
Han svarade inte. Han vände huvudet och kollade på mig, men svarade inte. Då och då bet han sig i sin läpp, min blick åkte alltid till dom där han gjorde det. 
Att känna folk från södra sidan kanske inte var så fel, jag menar Zach var ju trevlig, och om min bror känner dom så skulle väl jag också kunna.
”Ja, Zach är trevlig. Men det är bara för att han kommer från Australien och hans syster tvingar honom oftast att vara snäll. Och nej du vill inte lära känna oss.”
Min blick for snabbt till Justin. Shit, sa jag det där högt.
Jag sa inget utan vände bara min blick mot vägen igen. Min blick landade på skylten som kom framför oss. 
Södra Sidan.

---

Min blick for till det stora huset mitt ute i ingenstans. ”Vart är vi?”
”Mitt hus…?” Han sa det mer som en fråga.
”Gulligt,” vi hoppade ut ur bilen och han låste den så fort jag stängde den ”bor du själv?”
”Babe, om du vill ha sex så är det bara att fråga.” flinade Justin mot mig samtidigt som vi gick.
”I dina drömmar Bieber,” spottade jag fram. ”Men seriöst bor du själv?”
Han skaka på huvudet ”Nä, jag bor med Zach, Olivia, hans syster förresten och Sebastian.” Jag nickade som svar och gick in genom dörren in till hans hus. ”Känn dig som hemma.”
Jag tog av mig mina skor och kollade runt. Allt var litet och mysigt. ”Kom så går vi in på mitt rum.”
Vi gick upp för trappan och kom fram till tre dörrar. Han öppnade ena dörren, ”Här är badrummet, bredvid är Olivias och mitt emot här är mitt.”
Han gick in i sitt rum och drog av sig tröjan, jag stannade i dörröppningen medans min blick stannade på hans mage. Jag måste ha stirrat ett tag för helt plötsligt hörs ett skratt utav honom. ”Bebe, gillar vad du ser huh?”
Jag skakade på huvudet och kände hur mina kinder blev helt röda. Men med den stora självsäkerheten kom min röst ut ”Absolut inte.” Lögn.
”Om du säger så,” flinade han. ”Vill du sova? De andra kommer nog inte förens om någon timma och klockan är redan halv två.” Justin la sig ner på sägen fortfarande med jeans och utan tröja.
”Sure. Vart ska jag sova?”
Han klappade på platsen bredvid honom på sin stora dubbelsäng. ”Bredvid mig, självklart. Men det är bara en one time sak och för att du är Oliver’s syster.” Jag stannar kvar i dörröppningen, men säger inget. ”Kommer du eller?”
”Skulle jag kunna få nått och sova i?” jag bet mig lite löst i läppen och han nickade.

Han kom fram och gav mig en svart stor tröja. Jag tackade och skyndade mig snabbt in till badrummet. Jag tvättar bort de lilla sminket jag har på mig, jag kollar mig i spegeln och ler. Jag tar på mig den stora svarta tröjan jag fick utav Justin, den går enda ner till mina lår så min rumpa syns inte.
Jag gick ut ur badrummet och gick in i Justin's rum igen. Han låg på sängen och spelade på sin mobil. Jag gick på andra sidan och hoppade upp på sägen och drog sedan täcket över mig. Jag la mitt huvud på kudden och suckade. Justin slutade spela och släckte lampan som var tänd bredvid han sedan lade han sig ner också.
Jag hade så många tankar i huvudet. Först om hur Oliver inte hade tänk på att berättat vad han gjorde, sedan var det om Noel som ljugit för mig och det fick mig inte ur huvudet. Hon sa annars alltid att vi inte skulle ljuga för varandra men enda så gjorde hon det. Sedan tänkte jag på James. Tänk om de dödar honom? Han får skylla sig själv, Oliver har sagt till honom flera gånger på skolan om att han inte skulle röra mig.
Jag vände på mitt huvud och såg att Justin låg med sin blick över mig.
"Varför kollar du på?" viskade jag fram. Han skakade på axlarna som om de inte var nått och vände sig om.
Jag vände mig om och blundade när jag kände hur tröttheten kom över mig.

Mina ögon fladdras upp när jag hör någon skrika bredvid mig, jag kollar på klockan och den visas halv 6 på morgonen. Jag vänder mig mot Justin som sparkas i sömnen. Man ser tårar rinna ner hör hans ögon. Han grinar?
Jag tar fram min hand och försöker få tag i ena hans hand.
”Justin.” säger jag försiktigt för att försöka lugna ner honom, men han lugnar inte ner sig.
Jag tar tag i hans axlar och skakar på honom den här gången. Han ögon flyer snabbt upp, han kollar in i mina ögon någon sekund för att sedan putta bort mig.
Han sätter sig upp och andas högt ut, han rygg är helt svettig.
”Justin är du okej?” frågar jag försiktigt. Han nickade utan att vände på sig.
”Vad drömde du om?” Min nyfikenhet kom fram.
”Inget.” sa han surt. ”Hur mycket är klockan?”
”Halv sex.”
”Du borde somna om, du har bara sovit i 3 timmar.”
Varför brydde han sig om jag bara hade sovit i några timmar.
”Du med.”
”Jag kan inte. Inte efter drömmen.” svarade han enkelt.
Jag tog tag i hans handled, ”Kom.” Han lade sig ner nära mig, hans högra arm for runt mig och flätade sina fingrar med mina sedan han gosade ner sig lite i mig. ”Sov nu.” jag tryckte min kropp lite mer mot honom så vi båda somnade igen.

Jag vakande upp och Justin låg inte kvar i sängen längre. Jag tog min mobil och såg att den var halv 11 redan. Shit! Pappa kommer bli sjukt sur om han märker om inte jag är hemma. Snabbt tar jag på mig mina kläder från igår och skyndar mig ut ur rummet. Med snabba steg går jag försiktigt ner för trappen - jag hatar att gå i andras trappor – och möter Justin, Oliver, Zach, Sebastian och en tjej.
”Alessandra, du är vaken.” börjar Oliver när jag kommit ner för de sista trappstegen.
Jag nickade på huvudet ”Hej” börjar jag försiktigt och kliar mig lite på armen.
”Sovit gott?” Min blick möter Justin som kollar på mig. Jag vänder min blick mot Oliver och nickar med ett litet leende.
”Måste inte vi åka hem.” frågar jag Oliver, jag hade ju för i helvete skydat mig ner.
”Nepp, pappa ringde mig nu på morgonen och frågade vart vi var, jag sa att vi hade stuckit tidigt iväg i morse. Föresten, det här är Sebastian och Olivia, Zach syster.” Jag slappande av lite över att jag inte behövde oroa mig för pappa längre.
”Hej.” sa jag försiktigt. Sebastian gav mig ett leende och vinkade lite som fick mig att le. Olivia kom fram till mig och kramade mig. Oj, jag var inte beredd på det men jag kramade om henne också.
”Okej Olivia hon behöver inte dina kramar det första hon gör när hon vaknar upp.” sa Zach och Olivia skratta lite.
”Det är lugnt jag har inget emot det.” sa jag och skrattade till lite.

Jag och Olivia börja prata och börja lära känna varandra. Hon berättade att hon inte var tvungen att vara med sin bror och följa med överallt och om allt de gjorde – Oliver lät henne förklara saken varför de höll på som de gjorde – hon hade bara velat följa med och lämna Australien och bara komma bort.
För killarna hade det börjat med droger sedan hade det spårat ur så de var tvungna att börja använda pistoler också.
Det hade hunnit gått en halv timme och jag började bli hungrig.
”Finns det något att äta här? Jag vill verkligen ha frukost och en kaffe.” fråga jag Olivia tyst.
”Nej, vi får åka till något café för att äta då.” Båda ställde sig upp ”Killar vi ska åka och äta, hänger ni med? Vi kan ringa de andra också.”
De andra höll med och någon utav killarna skulle ringa de andra. Jag och Olivia tog Olivers bil och killarna fick åka i Justins bil eller nått.
”Följ efter oss okej?” sa Justin innan han hoppade in i hans bil. Jag nickade och startade motorn på hans Lamborghini, sedan vände jag mig mot Olivia. ”Vet du vilket ställe vi ska till?”
”Ja, de bestämde Sweet’s n’ Treat’s, har du varit där förut?”
”Japp. För då slipper vi vänta på dem.”
Justin började köra ut från deras får och jag kom efter. Han kör snabbt men jag hänger på.
”Vad håller Justin på med?” frågar Olivia. ”Jag vet inte, tycker du att jag ska köra om och komma före till caféet?”
”Ja absolut så de får känna hur det är att bli slagen utav en tjej.” skratta Olivia fram som svar.
Jag kollade back så att det inte kom en bil som körde på andra sidan förbi oss innan jag bytte fil, ändrade växel och tryckte ner gasen. Jag trycker ner hårdare och ser hur jag börja komma ikapp killarna. Jag byter växel igen och gasar mer. Någon sekund senare står jag bredvid Justin’s bil. Alla killars – utom Oliver’s som skrattar – har gapande ansikten. Både jag och Olivia skrattar innan jag gasar till och åker om de och byter fil, så jag är framför dem och gasar iväg ännu en gång.
Justin försökte flera gånger köra om men klarade aldrig. Fem minuter senare var vi framme vid caféet och såg de andra vänta där lutandes mot deras bilar.
Vi hoppar ur bilen och både jag och Olivia skrattar.
”Vart är de andra och vad skrattar ni åt?” frågar Dylan när vi kommit ur.
”Vänta så ska du få se.” skrattar Olivia fram. Hon går fram mot de andra och jag ser Noel stå där lutandes mot en kille som har armarna om henne. Hon möter min blick och viskar något till kollen han nickar och ger henne en kyss på kinden.
Hon kommer fram till mig och står precis framför mig. Hon kollar på mig innan jag tappar allt och kramar om henne. Hon kramar snabbt tillbaka.
”Förlåt,” viskar hon fram. ”jag skulle ha berättat, men Oliver ville inte att du skulle får redan på vad han gjorde, det var därför jag tog med dig igår. Och jag är ledsen att jag bara lämnade dig.”
Jag svara inte utan nickade bara.
”Vart är de andra föresten?” Jag släpper taget om henne och skrattar. ”Vi körde ifrån dom. Nu kommer dom.” jag pekade mot den svara bilen som kom och parkerade. Alla fyra killarna kom ut ur bilen.
”Bra jobbat syrran, du har i alla fall nått i blodet som jag lärde dig.”  viskade Oliver i mitt öra för att de andra inte skulle höra.
”Som om jag skulle glömma.” skatta jag fram och han skratta med.
”Alessandra hur gjorde du det där?!” Skrek Zach fram och hoppade på mig lite.
”That's one secret I'll never tell.” sa jag och blinkade med ena ögat och log. Han skrattade och skakade på huvudet och lämnade oss för att möta den andra killarna.
”Ey Bieber! Du blev slagen av en tjej i ett bil race, hur känns det?” skatta Sebastian fram och alla andra –förutom jag som bara kollade på honom- började också skratta förutom Justin.
”Hållkäften. Det var bara nybörjartur.” Han tog av sin keps och drog en hand genom sitt hår och satte på sig den igen. ”Hur vet du att det var nybörjartur?” fråga jag honom. Alla tystnade och kollade på oss.
”Whatever. Ska vi gå in och äta eller inte?”
Ett par harklar hörde och några ja:n sedan gick vi in.

Vi satt oss vid ett bord för många och vi är 11 stycken och det blev ganska pratigt.
”Hej och välkommen till Sweet’s n’ Treat’s, mitt namn är Johanna och jag är eran servitris. Vill ni börja med något att dricka och medans ni kollar på era menyer?” frågade hon och log.
Vi alla ville ha en kaffe var för att vakna upp av allt som hände igår. Då och då kunde jag känna Justin’s blick på mig.
Jag vände mitt huvud mot honom och log.
Vi började med drickor och sedan valde vi vad vill ville äta.
Jag hade fått redan på den andra killarnas namn också. Jag visste redan Charlie, men jag fick träffa honom riktigt nu, sedan var det Mason och Lucas. De båda var trevliga, men Lucas var lite flörtig.
Jag kände mig lite obekväm med hur Lucas kollade på mig och jag antar att Justin märkte det för att han la en arm runt bakom mig och kom närmre mitt ansikte.
”Han är alltid sådär, oroa dig inte. Jag skyddar dig babe.” viskade han och skrattade tyst.
”Han är inte den enda, håller du inte med?”
Han låssas gapa förvånat ”vem pratar du om?”
Jag fnissa till ”Kanske personen som har en arm runt om mig.”
Justin skulle precis svara när en röst hann för.
”Ey! Justin, ta bort din arm från min syster.”
Han tog bort sin arm och himlade på ögonen och skattade sedan lite.

”Bro, jag gjorde ingenting, jag pratade bara lite med henne.”
”sure, sure.”
Vi hade alla en trevlig stund till sammans och allt tills vi var tvungna att åka hem.
Jag och Oliver skulle åka åt vårat håll och de andras skulle åt deras håll. Vi sa hejdå och jag kramade om alla tills jag kom till Justin som stod och kollade på mig innan han pratade, ”vad då? Får inte jag också en kram?”
Jag skattade och gick fram till honom och kramade honom.
”Glöm vad som hände inatt.” viskade han i mitt öra. Jag skakade på huvudet, jag kunde inte göra det. För att vara ärligt så hade jag inte sluta tänkt på det. Jag hade vakant upp en gång till och såg då att Justin låg med sin arm runt om mig och med ansiktet mot min nacke.
Han kollade mig i ögonen sedan lutade han sig ner och la en kyss på min kind. ”Glöm det bara.”
Sedan gick han.

”Vad pratade du och Justin om på parkeringen?” fråga Oliver när vi kommit en bit på vägen hem.
”Inget speciellt. Bara en liten sak.” svarade jag och bet på min nagel.
”Du måste sluta med det där, det är äckligt.” Oliver slog bort min hand från min mun.
”Jag vet.”


Justins perspektiv:

Jag drog i mitt hår, jag vet inte vad jag ska göra. Jag har aldrig känt så här förut.
”Bieber. Hur är det man?” Zachary avbröt mina tankar.
” I don’t know man.” sa jag ärligt. Jag vet inte helt och hållet varför jag sa det men de hände bara.
”Tänker du på Alessandra?”
”Varför skulle jag göra det?” fråga jag arg.
”Bro, jag såg dig kolla på henne när vi satt och åt. Och jag såg den lilla pussen på henne kind.”
”Ska jag vara ärlig så vet jag inte vad som hände.”
”Jag hörde att du skrek i natt igen, samma mardröm?”
”Japp.” sa jag enkelt.
”Det blev tyst snabbt vad hände?”
Jag bet mig i läppen. Skulle jag berätta för honom? Han är ju liksom min bästa vän.
”Alessandra väckte upp mig och sedan så låg jag och höll om henne och drömde inge mer om det.” förklarade jag helt och hållet.
”Det är inget fel med det. Hon får dig att må bra och du har bara träffat henne en gång.”
”Skulle det vara fel om jag började gilla henne och det är Oliver’s syster?” frågade jag enkelt.
”Så du giller henne?” frågar Zach snabbt.
”Zachary, det sa jag aldrig. Jag menar, tror du det skulle varit okej? Jag menar tror du att han kommer säga nej för jag kommer förstöra hennes liv för någon utav våra fiender kan göra något mot henne?”
”Jag tror att han inte skulle vara helt okej med det från början, men när han ser hur glad du kanske skulle göra henne om hon gillar dig tillbaka kanske han kan acceptera det. Jag skulle gjorde det med Olivia. Och det där med fienderna, vi visste inte ens om att han hade en syster förens igår, bara var hans syster fångar nog deras uppmärksamhet.”
”Vad tycker du jag ska göra bro? Jag har aldrig känt så här förut, och jag har bara träffat henne en gång och hon kommer från den sidan.” Jag ville säga mer om hur jag kände, men jag kunde inte jag har inte mod till om det.
”Du kan ju börja med att lära känna henne först. Och bara för att hon kommer från den sidan betyder det inte att hon inte kommer gilla dig, liksom en utav våra bästa vänner kommer där ifrån.”
”Men han är annorlunda, han är en kille hon är en tjej.”
”Men gör vad du vill, har du hennes nummer?” Jag nickade.
”Smsa henne nu då, fråga om hon vill göra nått någon dag.” sa Zach en sista gång innan han lämnade mig i vardagsrummet för att gå till sitt rum.

Skulle en tjej som Alessandra kunna gilla mig? Jag menar, jag är i ett gäng, jag är farlig. Jag dödar folk och jag gillar det.
Men känslan jag gick när jag kunde somna om med henne i mina armar var otrolig och när jag kysste hennes kind fick jag den där speciella känslan igen och det kändes bra.
Jag kunde inte tänka på det mer. Jag måste duscha för att rensa mina tankar. Jag vet inte hur jag ska göra än.
Jag hoppar in i duschen och sätter på vatten, det ljumma vattnet rinner ner från mitt hår ner för axlarna och ögonen. Jag vet inte ens om hon gillar mig. Jag menar hon ville ju att jag skulle hålla om henne så hon borde ju gilla mig lite? Jag kan fortfarande inte få mina tankar i styr.
Jag duscha klar och går och lägger mig i stället.
Jag öppnar min mobil och går in på mina kontakter och söker efter Alessandra. Jag kollar på hennes namn innan jag trycker in ett sms till henne.

Till: Alessandra
Hey, vill du göra något i morgon?
-J

Jag bet mig i läppen och tryckte sedan på sänd. Klockan är halv 12 hon kommer nog inte att svara. Jag la undan mobil och blunda. Men mina ögon for upp fem minuter senare av ett pip från min mobil.

Från: Alessandra
Visst. Kom och hämta upp mig halv 12 hos mig.
-A

 

Alessandras perspektiv:

”Ale, allt du behöver göra är att smyga ut genom ditt fönster så är jag på gatan nedanför din.” sa min bästa vän, Noel som var på andra sidan luren.
”Noel, alltså jag vet inte. Tänk om pappa inser att jag är borta och blir galen?” sa jag oroligt.
”Alessandra Bewley, du har inget att oroa dig för. Jag är hos dig om en kvart, ses då.”

Fredag kväll. Kvällen alla tonåringar har kul, men inte jag. Oftast är jag hemma för att jag måste plugga eller nåtgot annat som in pappa tvingar mig och min tvillingbror att göra.
När vi var mindre var reglerna inte lika strikta, men allt ändrades när vi fyllde 10 år och våran mamma dog. Pappa sa alltid att vi var tvungna att uppfylla hennes dröm att vi skulle få bra betyg och allt det där, men jag tror att det är mer hans än mammas. Så när hon dog blev jag mer en pappas tjej. Jag ville ha all hans uppmärksamhet, men allt det slutade när jag blev äldre och äldre. Kanske var det att jag hellre vilja lyda hans regler och sedan bara vara på alla de andra sakerna han vill att vi ska gå på.
Men i kväll skulle jag inte följa reglerna, och det fick mig att må lite dåligt. Men jag mår nästan alltid dåligt av att sitta här och bara göra mina läxor och allt det där. I kväll hade jag fixat allt. Mina läxor gjorde jag precis när jag kommit hem och efter hade jag duschat och sedan valt ut kläder.
Jag valde ut ett par shorts och en töja. Och jag hade sminkat mig lite lätt med mascara.
Min mobil pep till och jag fatta att det var ifrån Noel.

Från Noel:
Är där nu. Skynda dig!

Jag satte snabbt på mig mina skor och hoppade ut genom fönstret och små sprang till hennes bil. Jag hoppade in i bilen och vi sa ett snabbt hej till varandra men resten utav resan lyssna vi bara på musik. Tio minuter senare var vi framme vid ett stort hus med hög musik och en massa musik.
”Wow,” var allt ja kunde säga. Inga andra ord kom ut ur munnen. Jag öppnade bildörren och stängde den så fort jag kom ut. Jag börja gå framåt och efter någon sekund hörde jag Noels dörr stängas också.
”Ale, vänta på mig.” ropade hon och jag stannade på platsen framför dörren som stog öppen med en massa ungdomar.
”Okej, nu är det bäst för dig att du har kul och dricker.” vi gick genom dörren in till köket. ”Här drick det här.” Hon gav mig en röd mugg med någonting i.
”Vad är det för något?” fråga jag och luktade ovanför glaset. Det stank starkt, jag tog snabbt bort den från min näsa.
”Det får du veta när du har druckit upp.” flinade hon och jag himla på ögonen. Hon ska alltid vara så bestämd. Jag andades högt in och skaka på huvudet. Sedan förde jag den röda muggen i min han mot mina läppar och tog ner allt i min hals och sedan vidare.
”Bra gjort!” jag skaka på huvudet. ”Kan du berätta vad jag drack nyss?”
”Ren vodka. Inte så farligt.” svarade hon och skaka på huvudet. ”Jag älskar den här låten! Kom så dansar vi.” Hon tog tag i sin mugg och sedan min hand för att dra mig in i ett annat rum.

Vi har hunnit vara har i nästan två timmar, jag dansar och dansar och dricker. Jag minns aldrig när jag har haft så har roligt förut.
”Hey baby.”
En röst jag precis kände igen väl, James. Jag vände mig om och mötte hans blågröna ögon.
”James, lämna mig ifred. Jag kommer aldrig bli din baby.” sa jag och putta bort honom.
”Är du så säker på det?”
”Ja, så lämna mig ifred.” sa jag och ännu en gång putta jag bort honom.
”Kom igen baby. Jag vill ha lite fun och jag vet att du vill ha det också.” Han tog tag om min handled och drog mig ort från allt folk.
Jag kolla mig runt för att se om Noel var i närheten men det fanns ingen syn om henne. Hon lovade ju tidigare idag att inte lämna mig.
”James släpp mig. Du gör mig illa.”
”No can do baby.”
Han höll hårt i min arm och drog mig ut. Vart skulle han ta mig? Han kommer våldta mig. Jag visste inte vad mer jag skulle göra så allt jag gjorde var att skrika. Jag skrek högt, men det var inga som brydde sig. Folk kolla lite snett på oss men inget mer.
”Baby du kommer inte få någon hjälp.” Han skratta.
Varför var det här tvungen att hända mig? Jag lovar att jag aldrig kommer göra något sånt här igen ifall någon hjälper mig.
”HEY!” ett rop hördes.
James vände sig snabbt om och gömde mig bakom honom.
”Låt henne gå.” sa rösten.
”Miles, skaffa dig själv en hora.”
”Jag vill inte ha henne. Bieber och Bewley vill se dig.” Bieber? Bewley?
James släppte snabbt min hand. Jag skynda mig fram till Miles som killen tydligen hette och ställde mig bakom honom.
”Gå. Nu.” sa han argare och James nickade bara på huvudet och skyndade sig in igen.
Jag kollade noga på killen som jag tog vid, han hade blont hår och blåa ögon.
Vi stog där i tystnad ett tag tills jag valde att bryta den.
”Tack.” mumla jag och kliade mig löst i nacken.
”Så lite så. Jag är Zach Miles. Och du är?” frågade han. Wow, han är Australiensare.
”Alessandra.” svarade jag bara. Jag ville inte att han skulle få reda på mitt efternamn, inte än i alla fall.
”Fint namn för en fin tjej,” han tog sin hand och drog den vid min kind. ”Vad är ditt efternamn?”
Jag kollade honom i ögonen. ”Varför vill du veta det?” fråga jag nyfiket.
”Jag måste ju veta om jag kan lita på dig eller inte. Du är trotts en utav mina bästavänners hus. Och jag förtjänar att veta, jag räddade dig liksom.” flina Zach mot mig.
”Fine. Mitt efternamn är Bewley.” sa jag seriöst och tittade honom i ögonen. Han skratta till, ”Ditt efternamn är inte Bewley. Så sötnos, berätta nu vad ditt riktiga efternamn är.” Han drog tummen över sin underläpp.
Jag suckade, ”Jag berättar sanningen” varför trodde han mig inte bara?
Han nickade och kollade skeptiskt på mig. ”Känner du någon som heter Oliver?”
”Det är min bror.”
”Kom med mig.” han nickade mot huset och börja gå. Jag följde snabbt efter, samtidigt leta jag efter Noel.
”Letar du efter någon?” Jag kolla upp mot Zach som fortfarande gick framför mig. Hur kunde han se att jag letade?
”Ja, efter min kompis.”

Vi kom fram till en dörr som han knackade lätt på. Ett mummel hördes och han öppnade dörren så bara han såg in. ”Bewley, det är en tjej här du måste träffa.”
”Jag har inte tid för någon hora just nu. Jag har business att ta hand om.” Jag kände igen rösten precis. Det var helt klart Olivers.
”Om jag var du skulle jag inte kalla henne en hora?” sa Zach tyst.
”Och varför inte? Det är de enda som finns på de här festerna.” Ett par skratt hördes. Zach flyttade på sig så jag såg in, Oliver satt i soffan med fem andra killar och James på golvet på knäna. Jag gapa när jag såg hur blodig han men mer brydde jag mig inte.
En till gapning hördes och jag vände min blick mot Oliver. ”Alessandra. Vad gör du här?” frågade han och ställde sig snabbt upp.
”Jag skulle kunna fråga dig samma sak. Men just nu bryr jag mig inte om det. De enda jag bryr mig om är varför James är helt blodig framför mig.” sa jag argt och rädd.
”Han är skyldig oss pengar det är därför.” sa en annan röst. Jag vände mig mot personen som precis pratat och kollade rädd på honom.
”Bieber tyst.” sa Oliver och gick över till mig. ”Ale, du måste gå hem.”
Jag skakade snabbt på huvudet. ”Nej, jag tänker inte gå hem, jag kan bli våldtagen eller nått igen. Dessutom har Noel lämnat mig.”
”Igen?”
Shit, jag skulle inte sagt igen. Jag kollade ner på mina händer och skrapa bort lite nagellack från min tumme.
”Alessandra berätta vad du menar med ’igen’ nu.” sa han argare. Jag visste att jag inte skulle vinna det här och jag kolla fortfarande ner på mina händer. ”James försökte sig på mig innan han kom hit. Om inte Zach hade kommit hade jag kanske blivit våldtagen.”
Olivers ansikte blev allt rödare, han vände sig snabbt och gick fram till James. Han tog tag i hans krage och slog han precis mitt på näsan.
”HAR JAG INTE SAGT ÅT DIG INNAN HAMILTON, OM ATT DU INTE SKULLE RÖRA MIN SYSTER OCH VAD I HELVETE GÖR DU?! DU FÖRSÖKER VÅLDTA HENNE PÅ MIN BÄSTA KOMPIS PARTY?!!”  Han slog ett till slag sedan släppte han.
Han torkade sin hand innanför sin svarta t-shirt, sedan gick han fram till en ganska lång man med lite skägg och viskade något jag inte hörde.
Han nickade, sedan nickade han mot killen som pratat förut att han ska komma fram till dom. Han ställde sig upp från soffan och gick fram till dom, jag fick se en tydligare bild utav honom nu. Hans hår var guldbrunt och var perfekt stylat, jag kunde inte se hans ögon än för ha kollade inte på min när han gick utan hade sin blick på killarna.

Dom börja prata och viskade. Dom stog och prata i någon minut innan de alla vände sig mot mig.
”Alessandra, Justin här ska köra dig hem till honom, för du kan inte åka hem till pappa nu. Jag kommer till er sen och sen åker vi hem tidigt i morgon så han inte upptäcker att vi båda är borta.”
Jag nickade och Justin kom fram till mig och visade att jag skulle gå men jag stannade kvar på samma plats. ”Noel då? Vad ska jag göra med henne, jag vet inte ens vart hon är?”
”Då behöver du inte bry dig om henne. Hon har nog sex med någon kille just nu.” sa Justin bredvid mig. Jag vände mig mot honom och blängde på honom. Jag korsade mina armar framför mina bröst och kollade argt på honom.
”Ursäkta men hon är min bästa vän. Och dessutom skulle veta om hon hade sex för hon skulle berätta.” fräste jag mot honom.
”Ale, har inte Noel berättat?”
”Vad?!”
”Noel är tillsammans med en utav våra kompisar, han heter Charlie. De har varit tillsammans nästan en månad.”
Jag gapade. Jag kunde inte tro mina öron. Hon är tillsammans med någon och berättade inte. Jag suckade och vände mig om och gick ut.
”Följ efter henne då.” hör jag Oliver säga till Justin. Jag går med snabba steg in i köket för att ta en ny mugg som jag fyller på med lite vodka och cola, jag vet inte vad jag gjorde jag bara tog de saker som såg gott ut.
Muggen tog jag till mina läppar och skulle precis dricka när någon drog den ur min hand. ”Hey! Vad gör du? Jag skulle dricka den där!”
Justin flinade bara och drack den själv i stället. ”Okej princess let’s take you home.”
Han tog tag i min hand och drog mig ut. Justin puttade sig för alla. Alla som han gick in kollade först argt på honom men när de såg vem de var blev deras blickar rädda. Killarna var de som blev argast som mest, för antagligen för att de spillde ut deras drinkar eller gått in i deras tjejer.

”Justin! Baby!”
Justin stanna och stelna till. ”Fuck” mumla han. Han vände sig om och höll ett hårdare tag om min hand.
”Spela med, stå bara tyst vid mig.” viska han i mitt öra. Jag nickade.
”Naomi, hej.”
”Justin vad gör du? Vi skulle ju träffas, du lovade.” sa en blondhårig pipig tjej som tydligen heter Naomi.
”Nej jag sa ’vi ses någon gång’ och med det menade jag att jag inte ville se dig igen.”
”Kom igen Justin, en sista gång skadar väl inte. Du kan få bättre,” hon kollade på min ner ifrån och upp ”än det där. Du vet att jag är bättre.”
”Hon är bättre än dig. Du är bara en hora som ligger runt med en massa killar.”
Och med det drog Justin ut mig till parkeringen tills vi kom fram till en Fisker Karma.
”Nice bil. Pappa har en också.”
”Inte min bil sötnos. Det är Dylans.”

Vi hade åkt i 10 minuter nästan och vi hade bara varit tysta. Då och då hade jag tittat ner på min mobil för att se om Noel smsat men jag har inte fått något än. Jag vill själv smsa henne men jag var fortfarande sur på henne. Och det gjorde mig galen att sitta tyst i en bil.
”Kan vi inte starta musiken?”
”Nej.” mumla Justin och kliade sig i ögat.
”Varför inte?”
”För jag gillar inte musik.”
”Du lyssnade när du var på party.” mumla jag och kollade snett på honom.
”För jag är tvungen då. Sluta bara fråga.”
Jag suckade högt och la huvudet bak mot huvudstödet och blunda. ”Hur känner du min bror egentligen?” fråga jag med nyfikenhet.
”Jag har aldrig träffat dig.”
”Det är för alla vi som är i gänget kommer från södra sidan.”
”Jaha och?” Jag mötte hans blick.
Justin skratta humorlöst, ”vi är trash, enligt folk på er sida är vi allt annat än trevlig.”
”Jag tycker att ni är trevliga.”
”Believe me babe, I’m everthing but nice.”
Jag sa inge mer efter det. Jag tänkte mer nu på varför jag inte hade fått vetat att Oliver haft kontakt med folk på södra sidan.
”Du tycker att vi är det eller hur?” fråga Justin och mötte min blick. ”Jag tycker att ni är vaddå?”
”Skräp,” han vände sig från mig så hans blick var på vägen igen.
”Det spelar väl ingen roll vad jag tycker. Eller hur?”
Han svarade inte. Han vände huvudet och kollade på mig, men svarade inte. Då och då bet han sig i sin läpp, min blick åkte alltid till dom där han gjorde det.
Att känna folk från södra sidan kanske inte var så fel, jag menar Zach var ju trevlig, och om min bror känner dom så skulle väl jag också kunna.
”Ja, Zach är trevlig. Men det är bara för att han kommer från Australien och hans syster tvingar honom oftast att vara snäll. Och nej du vill inte lära känna oss.”
Min blick for snabbt till Justin. Shit, sa jag det där högt.
Jag sa inget utan vände bara min blick mot vägen igen. Min blick landade på skylten som kom framför oss.
Södra Sidan.

---

Yey! Jag fick ihop ett kapitel på 2490 ord i alla fall! Jag hoppas ni gillar det så kommentera!!!!! Nästa kapitel kommer antagligen nästa lördag.

 

”HEY!” ett rop hördes.
James vände sig snabbt om och gömde mig bakom honom.
”Låt henne gå.” sa rösten.
”Miles, skaffa dig själv en hora.”
”Jag vill inte ha henne. Bieber och Bewley vill se dig.” Bieber? Bewley?
Lucas släppte snabbt min hand. Jag skynda mig fram till Miles som killen tydligen hette och ställde mig bakom honom.
”Gå. Nu.” sa han argare och James nickade bara på huvudet och skyndade sig in igen.
Jag kollade noga på killen som jag tog vid, han hade blont hår och blåa ögon.
Vi stog där i tystnad ett tag tills jag valde att bryta den.
”Tack.” mumla jag och kliade mig löst i nacken.
”Så lite så. Jag är Zach Miles. Och du är?” frågade han.

---

Kapitlet kommer på lördaaaag! 

 

 

Alla tankar flög i mitt huvud. Att sitta bredvid sin bror och samtidigt höra mamma skrika är hemskt. Allt hon skriver är hur mycket hon älskar oss och att det inte var vårat fel. Men jag kan se i hennes ögon hur hon tänker på att det är vårat fel. Jag och Oliver var tvungna att bråka om vilken musik det skulle vara som spelas. Jag ville att det skulle vara Britney Spears och Oliver ville lyssna på Justin Timberlake. Det är bara töntigt nu när man tänker på det.
Jag kan somna på kvällarna och tänka på alla saker om henne. Hennes doft, hur den inte skulle finnas längre. Hennes prat och tjat som helt plötsligt bara försvann. Hennes godnatt kyssar hon alltid la på kinder och pannan.
På kvällarna kunde jag alltid höra hur Olivers skrik. Hur det var hans fel. Senare på natten kunde han komma in och väcka mig för att han var rädd eller att jag hade börjat skrikit i mina drömmar. Min fader var tvungna att jobba så han hade aldrig tid att trösta oss. Han hade från början bara skyllt på oss att hans livs kärlek hade dött.
Drömmarna om hennes död spelar alltid upp i mina drömmar när jag sover.
Pappa sluta anklaga oss efter något år och började vara hemma mer och var mer med oss. Det var då alla mammas drömmar om att våra betyg var tvungna att vara de bästa.
Jag ville bara försvinna. Jag vill att allt ska försvinna. Allt jag vill är att vara lycklig och kunna le riktigt någon gång igen.

Jag går sakta ner för trappan med mitt gossedjur i handen. Mamma står och kollar sig i spegeln samtidigt hon tar på sig sitt röda läppstif. Hon ser mig stå på höger sida om henne och observerar henne. Hon ger mig ett litet leende innan hon ropar ner Oliver. Hon böjer sig ner och kollar på mig. ”Vad ska vi göra med ditt hår idag?”
”Pippilotter.” skratta jag ut och hoppade upp och ner.
”Okej, okej. Lunga ner dig.” Hon tog tag i en sida utav håret och satte upp det sedan den andra.
”Oliver du måste komma nu!” ropar mamma och ner för trappen kommer en brunhårig lite pojke. ”Ta på er skorna så åker vi.”

”Mamma! Mamma! Mamma!”
”Vad är det Alessandra?!”
”Kan vi lyssna på Britney nu snälla!”
”Nej, Justin!”
Röster från oss alla kom ur oss. Både jag och Oliver knäpper lös oss för att nå bättre fram för att byta låt. Mamma vänder sig om skriker argt på oss att ta på oss bältena. Vi tar snabbt på oss bältena och hon vänder sig om. Helt plötsligt skriker hon. Hon skriker hur mycket hon älskar oss, sedan blir allt svart. 

 

---

Här har ni en liten prolog. Jag vet den sög och du behöver inte kommentera det. Men jag lovar att kapitlerna kommer bli bättre än den här. 
Jag kommer ha ett litet problem, jag kan inte alltid skriv för min dator hos mamma fungerar inte så jag måste andvända min pappas dator när jag är hos honom och jag är bara hos honom varrannan vecka. Men ja har hunnit skrivt kapitel ett och jag kommer sätta den på tidsinlägg för att jag åker till min mamma i morgon bitti. 
Jag kommer skriva så mycket som  möjligt idag på kapitel två så jag kan ställa in den också, så ni får bara hoppas. Och när jag är hos mamma KOMMER jag skriva in alla ideer jag kommer med på min iPad så ja i alla fall har lite.

 

Alessandra Claudia Bewley - Selena Gomez